Känslorna svallar

Hästlivet fortsätter och det gör livet rätt gôtt att leva. Och man kan lätt säga att hästarna mår gôtt också. I alla fall om man tänker på vad de håller på med ute i hagen. Tjejen är brunstig och Brolle mycket intresserad. Han är valack, men varken han själv eller Tjejen fattar det. Så de lever livets glada dagar med svallande känslor och grönt gräs.

Brolle har tappat en hel del i vikt och verkar fortsätta göra det. Han har blivit jättefin i kroppen, men vi får hoppas att det inte fortsätter. Vi har ökat på fodret och för säkerhets skulle ska vi blanda upp med foder med lite mer protein i. Gräset börjar ju komma nu i och för sig, men det finns inte så mycket att äta i våra magra hagar.

Tjejen har fått stå i stort sett en vecka då hon råkade tappa en sko i onsdags. Vår hovslagare bor i Filipstad och har häcken full så det var inte så bra. Tur att Ida Hovslagare finns in närheten och ställer upp med kort varsel. Det är tredje gången hon är här och slår på en tappad sko. Ordinare skoning blir inte förrän om 1,5 vecka.

Men idag tog jag ut Tjejen på en tur med rockarden. Brolle och hon hade haft en jobbig dag med att gå mellan gräshagen och ladan. De går fram och tillbaka otaliga gånger på en dag så de motionerar sig själva. Tjejen var väldigt pigg som vanligt trots tröttheten och hade svårt att skritta som vanligt. Men det var ändå en stor skillnad idag. Hon lyssnar mycket bättre och jag behöver inte ta i speciellt mycket. Den vänsterställning hon haft tidigare är mycket liten nu och hon bryter inte ut mot höger på samma sätt heller. Det var jättestor skillnad sedan sist. Jag tror att det beror på att jag bemödar mig att ha en väldigt mjuk hand. En hård hand märks direkt.

Det är en fröjd att köra Tjejen för hon är så styrbar. Hon går åt det håll man ber henne, dvs inte som Brolle som ofta tror att han vet vart vi ska och är ofta svår att övertyga att han har fel.