Äntligen, säger jag bara. Idag tog jag steget för att testa att rida igen. Och det gick hur bra som helst. Känner förstås att knät inte är med som det borde vara, men det funkar bra ändå. Det är en sådan lättnad och härlig känsla att kunna rida igen. Vilken vitaminkick!
Jag var ute med Brolle igår också, men då körde jag. Han var förstås otålig att komma ut igår, men det var inget mot idag. Han var pigg igår, och ännu piggare idag.
Jag valde att rida ut i skogen idag och det blev då förstås bara skritt. För det första så fixar inte jag något annat än. För det andra så gör det Brolle gott att få lyfta på benen lite. Han har ju gått och dragit i hagen i flera månader och behöver verkligen få mjuka upp sig. Nu ska vi ta oss tillbaka på banan både han och jag.
Idag har Brolle också fått kalasa på lite färskt grönt gräs. Det var mumma det. Här gällde det att inte lyfta på huvudet någon gång så att man missar något verkade Brolle tänka. Fast han fick inte så mycket, gäller att ta det försiktigt så att det inte kommer några överraskningar med magproblem.
Stora framsteg den här helgen alltså. Inte minst vad gäller mitt knä. Nu blir det inga kryckor mer (får ligga i reserv i bilen bara). Ridningen verkar vara bra för knät då det kändes riktigt bra efter den korta turen idag. Cykeln har också kommit fram. Vill helst slippa sitta på en tråkig träningscykel inomhus där en kvart blir som två timmar - får mental förlamning av det. Nu återstår utmaningen att hinna med allt som ska göras. Dygnet har ju bara 24 timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar